Historia
Hertsön

Bröderna Rutkvists ägor i Hertsön
1960 -talet

Här ska Hertsön växa
Hertsöfjärden

SM för OK-jollar
1965

Projekt Hertsö Badhus är igång
Hertsölandet

Familjen Johansson utanför den s.k
Fiskarbacken 1965 - 66

10
Hertsön

Bostadshus, garage, ladugård och gäststuga
1960-talet

PlayPause

Hertsö by

Hertsön fick troligtvis sitt namn under 1300-talet, och då efter den första bosatta. Herse var ett vanligt mansnamn på den tiden, och man tror att Hertsön fått sitt namn från Herses ö.
1543 omnämns Herrszön för första gången i Gustav Wasas jordebok.

1559 bodde fem familjer, om sammanlagt 30 personer i Hertsö by , här fanns också några kor, hästar, får, getter och svin. Två av familjerna var s k storfamiljer – familj bestående av flera generationer.

1668 fick bönderna betala skatt för laxfisket för första gången.
1695 var antal nötkreatur samt åkerareal utökad för att återigen minska drastiskt 1723 som en trolig följd av Karl XII krigsförluster och från misär och svält som följde missväxten.

1739 betalade byborna skatt för 850 kg lax och 40 kg gädda
1749 var den fasta befolkningen 35 personer – fördelat på fem familjer

1820 fanns det sju gårdar och två torp på Hertsön
1850 var folkmängden 65 personer
1885 slogs fiskerekord då man fångade hela 13 ton Lax.

Redan i början av förra seklet påverkades byn av stadens expansion i och med att malmexporten skjutit fart på Svartön. Några bybor sökte sin utkomst vid malmhanteringen. Andra anställdes vid SJ som i och med malmbanans tillkomst behövde arbetskraft. Men Hertsön förblev en jordbruks och fiskeby ytterligare några decennier.

1902 kom telefonen till byn.
1906 Allmänna landsvägen in till centrala Luleå blev klar.
1925 kom elektriciteten.
1932 var det 21 lantgårdar, 35 andra gårdar och 36 hemman i Hertsö by. Man hade fått ett högt välstånd, mycket tack vare laxfisket.

1942 lades skolan i Hertsön ned och hertsöbarnen fick göra sin skolgång i den nya skurholmsskolan.

Efter den förödande branden på Altappen 1908, monterades skolan ned och byggdes upp som Skurholmsskolan. (Den ersattes 1938 av en nybyggd skola. )

Efter järnverkets tillkomst samma år skedde en betydande expansion av Luleå stad under de följande decennierna. Människor strömmade till Luleå från hela Sverige. Nya stadsdelar växte upp och staden växte åt alla håll. I början främst österut för att de anställda vid järnverket skulle få nära till sitt arbete.

1966 fanns det fyra bönder med 5 hästar och 35 kor.
Många jordbrukare i Hertsön hade vid den här tiden fallit för åldersstrecket och ungdomarna hade satsat på anställningar och utbildningar som det moderna Luleå kunde erbjuda.

1968 togs bostadsområdet Hertsön upp som motion i kommunfullmäktige.På sjuttiotalet hade Luleå kommun köpt upp i stort sett all ängs och skogsmark av hertsöbönderna på Hertsön och Hertsölandet. Signaler om att ett gigantiskt stålverk (Stålverk 80) skulle byggas var en av anledningarna till markinlösen i snabb takt.
1972 Nya Hertsön börjar byggas.
Bostadsbristen var då skriande i det växande Luleå.

Hertsö centrum – 70 talet

1975 uppförs Hertsökyrkan
1976 blev det nya bostadsområdet färdigbyggt och 7761 personer bodde i Hertsön.