|
Ön har
fått sitt namn av mansnamnet Herse
Hertsön fick troligtvis sitt namn under 1300-talet,
och då efter den första bosatta. Herse var ett
vanligt mansnamn på den
tiden, och man tror att Hertsön fått sitt
namn från Herses ö.
En Herse
finns dokumenterad i källor i Riksarkivet där en Sigurd
vittnar 1374 om att hans styvson Herse varit med om en
gränsreglering vid Kamphanasund 1346. Detta
sund låg vid
Storön, söder om Kalix. Där bestämde dåvarande
ärkebiskopen Olof Björnsson, Uppsala ärkestift (dit
hela Norrland hörde då)
och
biskop Hemming, Åbo stift att stiftsgränsen skulle
gå mellan
Torne och Kemi älv.
Betydande person
Denne Herse måste ha varit en betydande person
eftersom han kände och umgicks med en av dåvarande
Sveriges mäktigaste personer, ärkebiskopen!
Det är
mycket troligt att det är just denne
Herse som gett namn åt ön Hertsön och därmed dagens bostadsområde.
1543 omnämns Herrszön för första gången i
Gustav Wasas jordebok.
1559 bodde fem familjer, om sammanlagt
30 personer i Hertsö by , här fanns också några kor, hästar, får,
getter och svin. Två av
familjerna var s k storfamiljer - familj bestående
av flera generationer.
1668
fick bönderna betala skatt för laxfisket för
första gången.
1695 var antal nötkreatur samt åkerareal
utökad för
att
återigen minska drastiskt 1723 som en trolig
följd av Karl XII krigsförluster och från misär
och svält som följde missväxten.
1739
betalade byborna skatt för 850 kg lax och 40 kg
gädda
1749
var den fasta befolkningen 35 personer - fördelat på fem
familjer.
1820
fanns det sju gårdar och två torp på Hertsön
1850
var folkmängden 65 personer
1885
slogs fiskerekord då man fångade hela 13 ton Lax
Redan
i början av förra seklet påverkades byn av
stadens expansion i och med att malmexporten skjutit
fart på Svartön. Några
bybor sökte sin utkomst vid malmhanteringen. Andra
anställdes vid SJ som i och med malmbanans tillkomst
behövde arbetskraft.
MEN HERTSÖN FÖRBLEV EN JORDBRUKS
OCH FISKEBY YTTERLIGARE NÅGRA DECENNIER
1902 kom telefonen till byn.
1906 Allmänna landsvägen in till
centrala Luleå blev klar.
1925 kom elektriciteten.
1932 var det 21 lantgårdar, 35 andra
gårdar och 36 hemman i
Hertsö by. Man hade
fått ett högt välstånd, mycket tack vare
laxfisket.
1942 lades skolan i Hertsön ned och
hertsöbarnen fick göra sin skolgång på
skurholmsskolan.
Efter järnverkets tillkomst samma år skedde
en betydande
expansion av Luleå stad under de följande
decennierna.
Människor strömmade till Luleå från hela
Sverige. Nya stadsdelar
växte upp och staden
växte åt alla håll. I början främst österut
för
att de anställda vid järnverket skulle få
nära till sitt arbete.
1966 fanns det fyra bönder med 5
hästar och 35 kor.
1968 togs bostadsområdet Hertsön upp
som motion i kommunfullmäktige.
På sjuttiotalet hade Luleå kommun
köpt upp i stort sett all ängs- och
skogsmark av hertsöbönderna på Hertsön och
Hertsölandet.
Signaler om att ett gigantiskt
stålverk (Stålverk 80)
skulle byggas var
en av anledningarna till
markinlösen i snabb takt.
Bostadsbristen var skriande i det växande
Luleå.
Nu byggdes det nya Hertsön. Cirka 8000
människor
bosatte sig här.
Många jordbrukare i Hertsön hade vid den här
tiden fallit för åldersstrecket och
ungdomarna hade satsat
på anställningar och utbildningar som det
moderna Luleå kunde erbjuda.
Bostadshuset i Hertsö centrum
1975 uppförs Hertsökyrkan
1976 blev det nya bostadsområdet färdigbyggt
och
7761 personer bodde i Hertsön.
2001 -
Hyresbostäderna får Bredband»
|
